Några tankar om att vara 41

När jag fyllde 40 var det några farhågor jag hade inför the big 4-0. http://lottaiparis.blogspot.com/2010_01_01_archive.html
Nu kan jag konstatera att nästan alla besannats. I allafall de som har med utseendet att göra. Jag har blivit skrynklig mer eller mindre överallt, allt har börjat hänga och blivit slappt (till och med insidan av mina knän om ni kommer ihåg vad min sjukgymnast sa till mig angående mina "klunkande knän") och rumpan har nått en "all-time-low", håret har börjat tunnats ut, torka och dö, dock inte gråna -än! Jag tycker mig bli mulligare och mulligare från år till år så jag antar att ämnesomsättningen nu är nedgraderad. Vilket förfall. Och då har jag inte tagit med tänderna i den här utläggningen, de är en helt annan historia som jag ska berätta om senare. Jag kan mer och mer förstå de som skönhetsopererar sig. Eller de som satsar på triathlon eller någon annat extremsport. Mellanläge räcker liksom inte längre. Det krävs mer i den här åldern.

Ja, det var några tankar om 41 på måndagskvällen.

En sak till. Om det är någon som kan förklara för mig (igen!) hur jag skapar en superlänk som jag kan döpa till vad jag vill, snälla ge en enkel förklaring i kommentarsfältet. Tack Supporten!