Några tankar om att vara 41

När jag fyllde 40 var det några farhågor jag hade inför the big 4-0. http://lottaiparis.blogspot.com/2010_01_01_archive.html
Nu kan jag konstatera att nästan alla besannats. I allafall de som har med utseendet att göra. Jag har blivit skrynklig mer eller mindre överallt, allt har börjat hänga och blivit slappt (till och med insidan av mina knän om ni kommer ihåg vad min sjukgymnast sa till mig angående mina "klunkande knän") och rumpan har nått en "all-time-low", håret har börjat tunnats ut, torka och dö, dock inte gråna -än! Jag tycker mig bli mulligare och mulligare från år till år så jag antar att ämnesomsättningen nu är nedgraderad. Vilket förfall. Och då har jag inte tagit med tänderna i den här utläggningen, de är en helt annan historia som jag ska berätta om senare. Jag kan mer och mer förstå de som skönhetsopererar sig. Eller de som satsar på triathlon eller någon annat extremsport. Mellanläge räcker liksom inte längre. Det krävs mer i den här åldern.

Ja, det var några tankar om 41 på måndagskvällen.

En sak till. Om det är någon som kan förklara för mig (igen!) hur jag skapar en superlänk som jag kan döpa till vad jag vill, snälla ge en enkel förklaring i kommentarsfältet. Tack Supporten!

Middag

Mycket smör ska det vara.

Sammanbiten

Tandläkaren 13.15.

Jag fyller visst år idag

Inträder medelåldern med sång av familjen på morgonen, långfrukost och presenter. Jag har blivit stor nu. Lotta har fått en cykel! En röd, fin med cykelkorg, kjolskydd på bakhjulet och barnsadel. Jag ska ta kort på vrålåket och visa sen! Sist jag ägde en cykel var 1993, den blev stulen utanför porten på Borgmästargatan. Jag kommer nu i vår att susa längs kanalen till jobbet vid Hornstull på min nya "tant-hoj". Ska bli underbart. Jag fick en parfym också, "La Parisienne". Den luktar Printemps och Lafayette och jag får ett "akut-längt" efter Paris. Så fick jag blommor. Och tårta. Precis som det ska vara. Smakar litet på 41...41....41.

Nu ska vi ta oss ut i solen och njuta litet.

Good night Folks!

Dofter top 10

1. Huvud på nyfödd bebis
2. Doften av nygjort kaffe på morgonen
3. Hav
4. Ren tvätt
5. Lime
6. Basilika
7. Liljekonvaljer i skogen
8. Älskade mormödrar och farmödrar
9. Nybakade kanelbullar
10. Höstvindar

Vad har jag glömt?

Jag tror faktiskt inte det är sant

Vi har bokat "mys-semester" till Egypten (med Bamse-klubb och allt!) och nu rullar det tanks på Kairos gator?

Min läkare ringde idag

Idag var Telefontiden (med stort "T") i 5 minuter. Min läkare ringde för att berätta att jag är frisk som en nötkärna! Iallafall när det gäller reumatisk värk/sjukdom. Faktum var att de blodprover jag lämnat hade så goda värden att jag var som en "nyfödd" enligt min läkare. Finfin lever, finfin njure, finfint blodvärde - allt var i topp! Något inflammatoriskt var det inte tal om heller. Inga reumatologiska besvär! Däremot var 5:e och 6:e nackkotan lite intryckta i diskarna (om jag fattade rätt) så jag har nedsatt rörligthet i nacken. Jag har en skolios på ryggraden i någon slags högerrotation, jag har någon kota i ländryggen som det är nedsatt rörlighet i och höger höft var på något vis förskjuten 1 cm i någon riktning (?). Så det kanske inte var så konstigt att jag haft ryggvärk men reumatiskt är det INTE.

Kan du säga det säkert nu, frågade jag? Kan du lova att jag inte har någon reumatisk sjukdom? Nja, alltså lova och lova...harklade han sig. Jag kan ju aldrig lova säkert för tänk om du FÅR en reumatisk sjukdom om 10 år... (och då fick jag lust att säga "and then I will haunt you down and"...) ...men så mycket kan jag säga, fortsatte han, att du har inget nu iallafall! De krokiga artrosfingrarna då, frågade jag vidare? Ja, sa läkaren, det hör nog åldern till. Jaha, sa jag, så då är jag en kärring nu då? Ha ha ha, skrattade läkaren - nej, men tänk så här - du har ju provvärden som en nyfödd så allt är ju relativt. Och visst är det så, allt är ju relativt.

Nu blir det sjukgymnastik för hela slanten. Nacke och ländrygg. Öka rörligheten sen ut i löpspåret igen. Jag är så glad!

Alla trivs på jobbet!

Alla jag känner trivs på jobbet, iallafall de flesta dagarna. Ska jag tolka enkätsvaren så? Antagligen. GRATTIS!

Tredje gången

Idag när vi kommit hem från jobbet, jag och Nelle, så var det ljust i lägenheten (som jag har fotobevis på nedan), tulpanerna hade slagit ut på bordet och det kändes som om det var "hopp om liv", oxveckorna till trots. Den där solresan vi bokade till Egypten har verkligen varit en rejäl skjuts framåt när det gäller det positiva måendet för mig. Det finns något att se fram emot och längta efter. Sen att det "kokar" i Egypten och är risk för inbördeskrig är något jag känner att jag inte riktigt orkar "ta in" just nu...

Iallafall, när vi kommit hem i eftermiddag och satt och softade lite så ringde telefonen. Det var ett dolt nummer och jag tog för givet att det var Richard. Men det var det inte. Det var en kvinna som ville erbjuda mig jobb! Som föreståndare för ett nystartat behandlingshem för pojkar i Stockholmsområdet. Det är TREDJE gången det händer mig! Tydligen har jag en profil på Arbetsförmedlingen som verkligen verkar lämplig för ett sånt jobb. Kul. Men konstigt. Konstigt på så vis att Arbetsförmedlingen rekommenderar mig för dessa jobb vid dessa tillfällen:
1) när jag är gravid i 8:e månaden (väntar Nelle)
2) när jag nyss blivit anställd i höstas
och så nu
3) när jag arbetat i 3 månader och har meddelat detta till Arbetsförmedlingen UPPREPADE gånger.

Vad ska man säga?

Nu har det vänt!

Ser ni! Det är ljust idag när vi kommer hem! Vilken skillnad det gör.

Småkrasslig

Går och lägger mig åtta ikväll. Vilket förmodligen är bra eftersom Nelle fått kläm på hur man ställer om väckarklockan - och gör det! Härom morgonen var jag uppe (efter att ha snoozat 2 gånger) klockan 05.32 - Ready to go! Hoppas nu sova bort en olustig känsla av att snart bli förkyld.

Tunga dagar...

...på jobbet kan balanseras med en kopp te och Top Model framför tv:n på kvällen. Det är tur att man har förmågan att uppskatta båda.

Söndag

Promenad, barnkalas och så rester till middag. En ganska god sammanfattning av dagen. Ingen värdering i det, bara ett konstaterande. Funderar på en ny idé till bloggen i februari. Jag fyller ju år nästa söndag och då träder jag väl mera officiellt in i medelåldern så jag tänkte (eventuellt) försöka mig på ett dokumentationsprojekt i februari. Jag tänkte ta en bild av mig själv VARJE dag. Bara. För. Att. Jag har alltid avundats de där kreativa och strukturerade människorna som tagit en bild varje dag av sina babysar/barn under 1 år eller så för att se hur barnet utvecklas. Nåt sånt vore omöjligt för mig men att fota medelåldern under en månad borde väl kunna funka. Jag ska ju skriva också. Och kanske fota mig MED någon annan vid speciella tillfällen. Vad tror ni. Bra eller anus som Filip och Fredrik skulle sagt?

Idag funderar jag på relationer

Och hur komplicerade de kan vara emellanåt. Relationerna är ju en så stor del av att vara människa och jag är glad åt de jag har. Kvinnor ägnar en mycket stor del av sitt liv (jag vet att jag generaliserar) åt att analysera relationer, sina egna och andras, men det gör också män. På ett annat sätt kanske och inte alltid i så många ord men ändå. Något som slår mig efter gårdagskvällen är dock att vi har mycket att lära av varandra.

Jag läser en bok av Carin Gerhardsen just nu, Pepparkakshuset - den första i Hammarbyserien, och i den förekommer en huvudperson som i hela sitt liv saknat fungerande relationer, eller faktiskt relationer överhuvudtaget. Personen har också en bakgrund som mobbad och kombinationen är inte helt lyckad om vi säger så. Boken är bra, läs den om ni har tid över.

Lördag

Sovmorgon. Eller, lite iallafall. Barnen vaknade strax före halv nio och smög upp och tittade på tv en stund innan vi alla käkade lång-frukost och läste DN. Skönt. Sen har vi städat, jag har power-walkat mina 90+ minuter och nu är barnen och badar med Richard och en kompis till honom och hans dotter. Jag slapp, tack o lov! Bastun är min grej när man går och badar och det är aldrig barnens grej så det blir lite knepigt med det. Och om jag inte sitter i bastun så sitter jag i varma bubbelpoolen....ja, ja ni har hört det här hundra gånger, jag vet!

Ikväll blir det middag och kanske ett glas vin. Mer spännande än så blir inte min lördag. Skulle det ändras så kommer en rapport.

Fredag

-Vad ska vi äta till middag?
-Jag orkar inte laga nåt idag, vi kan väl köpa hämtmat? Pizza, kebab, indiskt - vad som helst?
-Ok. Vi kör på det. Men då vill jag ha en obscent stor smågodispåse till filmen ikväll.
-Men då måste jag ju iallafall åka och handla! Åhhh....

Gissa. Vem är vem i vår familj?

Nostalgi

Skickad till mig från min moster. Ni ser vilka de här personerna är va?

Sitter du på rätt buss?

Hur trivs du på jobbet? Går du dit med lätt sinne, redo att ta dig an nya spännande uppgifter eller är det lite tungt och ångestladdat när du tänker på att det snart är måndag igen... Härom veckan samtalade jag med en kollega och han gav mig en liknelse jag vill delge er. Han pratade om alla dessa människor som har en önskan om att byta jobb men som kanske inte -vågar? -kan? -får? -har råd? Liknelsen var att alla dessa människor egentligen sitter på fel buss varje morgon och att man på något sätt har en skyldighet gentemot sig själv att ställa sig den frågan då och då. Hur är det med dig? Sitter du på rätt buss på morgonen eller borde du byta? Ta en annan "väg"? En annan buss? Veckans enkät, folks!

Just det, enkäten!

Jämnt den här veckan. Spridningen var total. En del bäddar. Andra inte. Jag antar att vi alla får ligga som vi bäddar.

En bra dag

Skönt med den lysande solen på dagen och den lysande månen ikväll. Bra dag på jobbet. God middag. Samtal med Försäkringskassan där handläggaren konstaterade att jag har föräldradagar kvar-över 100 stycken! En timmes träning och så lite "bonuschoklad" på det (okeeeeej-jag öppnade Edwards chokladkaka! och jag lovar att köpa en ny så han inte märker nåt. Igen.). Nu ska jag ta en dusch och smörja in med mitt nya papayakroppssmör. Sen sova. Sova som en stock nu när fullmånen peakar och passerar. Hoppas ni också fått en boost av solen idag.

Vi gjorde det!

En beställning om en resa för: fyra vuxna, fyra barn, fyrastjärnigt (pluss)-hotell, Egypten, All Inclusive, bamseklubb, värme, sol och bad, april 2011. Jag önskar inget mer just nu.

Bildbeviset

Jag var ute. Med livet som insats. Damn! vad halt det är i Stockholm!

Nu blir det Power Walk

Ibland fungerar den här bloggen som dokumentation. För att komma ihåg att jag har gått på Power Walk. Nån gång.

Reumatologen

Jag håller på att göra en utredning på Reumatologen på SÖS/Karolinska. Nu har man blodtestat mig, funktionsmätt mig hos sjukgymnast och tagit röntgenbilder. Än har jag inte fått några besked men jag får ändå en känsla av att "det inte är så illa". Det känner jag ju också, jag är ju i ett otroligt gott skick idag om man jämför med för 1 år sedan. I slutet av månaden har jag telefontid med min läkare och kommer då få svar. Hoppas jag. För övrigt kan jag tycka det är konstigt att man idag reducerat alla besked i den medicinska vården till ett 5-minuterssamtal när doktorn ringer upp på en bestämd tid. Precis som att det bara är hans tid som prioriteras och att det heller inte är viktigt med det mänskliga mötet längre. Tänk om man vill ställa följdfrågor? Bryter ihop? Tja, det är klart att det är enklare för doktorn att ha patienten på tråden då, men är det verkligen så det var tänkt?

Solresa

Varje morgon när jag vaknar så tänker jag "vi måste boka en solresa någonstans". Jag ältar det med Richard dagarna i ända och surfar mig vild på Ving och Fritidsresors All Inclusive-resor med barnklubb. Nu kanske, kanske vi får med oss några goda vänner och gör slag i saken. Håll tummarna för att vi får tummen ur i tid!

Avundsjuka?

Tom tvättkorg OCH strykbräda!

Vännerna...

...med Ovännerna lurandes i bakgrunden...

Vet ni vilka det här är?

Det här är Ovännerna. Ovännerna bor i en Hello Kitty-ram bakom ett fotografi av mig och Nelle. De håller sig vanligtvis i bakgrunden men kommer fram när mor och dotter har en konflikt. Då är det dom dom syns i fotoramen istället så vi ska bli påminda om att vi är osams så vi snabbt kan jobba på att bli sams igen. Det har min 4-åring hittat på. Det tycker jag var ganska smart.

Lite reflektioner om just ingenting

Jag gäspar konstant. Och blöder näsblod. Det är ett tecken på att jag är för trött och måste vila. Vilar jag inte så blir näsblodet värre och då blir jag ännu tröttare. Den här veckan har känts evighetslång men så är det ju "oxvecka" också. Tur jag har medicin mot näsblod.

I helgen tänker jag inte göra något annat än att vila. I morgon har jag ett 40-årskalas att se fram emot men eftersom det inte är mitt så framkallar det ingen vare sig press eller stress. Skulle väl vara vad jag ska ha på mig då. Men det skjuter jag på till morgondagen.

Annars har sonen rest söderut och är och hälsar på en kompis i Karlskrona. Jaha, så gick man in i en ny fas. Barnen reser iväg själva.

Och mitt i allt detta är det som min man just påpekade:
"det hjälps inte, hur trött du än är Lotta, så är det fredag och du måste göra guaccamole". Och det är väl just så det är.

Känslor

Idag har jag en känsla av att vara lurad. Det är ingen skön känsla alls. Jag ska sova gott i natt och skaka av mig det negativa i känslan i morgon och ta tag i problemet istället. I morgon.

Förresten kan jag meddela att "sömntåget" avgår som tidigare 22.15-22.45. DET är däremot en skön känsla. Så jag hoppar på.

Sysmbolagets tävling

En cliffhanger.

Tävligen var alltså en förfrågan från Systembolaget om hur man kunde förbättra deras butiker och verksamhet UTAN att för den delen öka försäljningen (eh...nåja?). Bästa förslaget skulle vinna en kock för 10 pers, så långt är ni med va?

Han som vann (och det är nu det blir lite osäkert) hade ett förslag om att man kan ta med sig information om vinet man just köpt på en streckkod, så att man till nästa gång kunde spara informationen om man gillade vinet. Tror att koden ANTINGEN skulle sitta på flaskan så man kunde "riva av den" som ett klistermärke, eller, sitta på kvittot. Allvarligt talat fattade jag inte det genialiska i detta? Visst är det opraktiskt när man vill komma ihåg namnet på ett visst vin och antingen måste "ånga" av etiketten eller skriva ner varunumret, men hallå, hur stort är problemet? De som är intresserade av viner tror jag redan idag sitter och ångar och skriver dagböcker fulla med varunummer, "syracirklar" och beskrivningar såsom "fruktigt", "nötigt" eller "dyigt". Tror inte ni det?

Mitt förslag var såklart MYCKET bättre. Jag tyckte att Systembolaget skulle införa Temaveckor eller Temamånader där kända stjärnkockar kunde dela med sig av sina bästa recept på receptkort i butiken med bild på maten på framsidan och en inköpslista på baksidan. Receptkorten skulle sitta bredvid det perfekta vinet (i en kanske oväntad kombination?) och det skulle bara vara att gå från Systemet till mataffären. Och komma hem med en gourmetmiddag! Temat kunde utökas till "Italiensk månad", "Karibisk hetta" - "Norsk husmanskost"...eller nåt.

Vad tycker ni, vems förslag var bättre?
Streckkod -vs- temavecka?

Eftersom vardagen ändå är här är det dags för enkät

När jag kom hem i eftermiddags var sängarna obäddade! Just det, ingen hade bäddat i morse när vi flög iväg mot arbete, skola och dagis. JAG HATAR DET. Att komma hem till obäddade sängar. Det ser så...sunkit ut.

Allra helst tycker jag att man ska bädda ordentligt och lägga på överkast, pläd och kuddar (prydligt ordnade!) så sovrummet ser fint ut men det kan vara ok med "bara" bäddad säng om man har fina, matchande lakan.

Nu till frågan: Bäddar ni sängen på vardagmorgnarna? Klicka i ert svar i enkäten, tack!

Jag är förvisso ett tekniskt geni...

...men jag lyckades inte infoga någon text till klippet om min kusin nedan. Här kommer texten.

"Det här är min kusin Kajsa som ska bli VD för Visit Luleå. Jag är jättestolt över henne! Titta på klippet så ser ni vad jag menar!"

Min kusin!

En god nyhet

Mitt i oxdeppen fick vi en toppennyhet idag! Nella-Bellas dagisavdelning ska flytta! Är det goda nyheter tänker ni kanske? Ja det är det verkligen. Uteavdelningen har länge letat nya lokaler och nu har de äntligen hittat en som passar - en gata från där vi bor. Två minuters gångväg. Fattar ni vad det innebär? Ingen mera stress till bussen på morgonen, inget mera kånkande av prylar, inget mer väntande på den (alltid) försenade bussen på vägen hem. Bara gå. Två minuter. Hemma.

Nu så tänker jag göra kväll för att försöka "tima" in mitt sömntåg som går mellan 22.15-22.45. Lägger jag mig efter den tiden så ligger jag vaken sen. Minst till halv ett, ofta längre. Man blir lätt deppig utan sömn och det har jag varken lust eller råd med. Det jag skulle berätta om Systembolagets tävling får vänta till en annan dag.

Måste följa upp det där förvirrade inlägget om vinsten

Men ikväll så har oxveckorna sugit musten ur mig. Enligt samtliga media idag så har vi tydligen 15 veckors plåga framför oss. Muntert värre. Nya tag med foten i kläm i morgon.

Jag vill inte jag vill inte jag vill inte

jag vill inte jag vill inte jag vill inte jag vill inte jag vill inte jag vill inte tillbaka till vardagen igen.

Precis när jag behövde lite pepp...

...så fick jag det! Systembolaget hade en tävling i höstas där man skulle ge ett förslag på hur Systembolagets butiker kunde bli bättre. Typ. Vinsten var en kock som kom hem och lagade en lyxmiddag för 10 personer i ditt eget hem. Jag skickade in ett förslag på kul och tänkte inte mycket mer på det. För nån vecka sen såg jag att det var någon snubbe som vunnit på en ide om streckkoder på kvittot (tror jag det var...eller var det flaskan?) och då tänkte jag "kul för honom!". Idag fick jag en present på posten som tack för MITT förslag. Enligt brevet så var mitt förslag ett av de som diskuterades och som tack fick jag en köttermometer. Undrar förstås om alla 6000 förslag fick det..? Även om det var så så blev jag glad.

Vad mitt förslag var? Ni får säkert ta del av det i vår...

Får man tappa sugen ibland?

Bara för en liten stund? Ledigheten är över och nu ser jag fram emot...vad? Känner att jag tappat sugen idag. Inte ok. Pepp, någon?

Vi lekte djurleken idag

Så här går leken till. Någon i familjen tänker på ett djur och ger ledtrådar så de andra ska gissa vilket djur den tänker på. Leken är egentligen en panikåtgärd för att barnen inte ska somna på väg hem från stugan. Den är alltid lika spännande med en 4-åring.

Vet någon vad en Sporkinjon är?

Skickat från iPhone

Lugn

Ledig

Tog semester på fredag och ligger nu på spikmattan och "njuter". Kommer ni ihåg hypen förra våren när mattan botade allt? Klart även jag var tvungen att pröva. Trist nog måste jag nog erkänna att jag varken blev smalare eller snyggare av mattan men den skapade ett slags begär. Det är inte så att man vill ligga dagligen på mattan men efter ett par månader utan börjar man längta efter ruschen som spikarna framkallar. Ikväll är en sån kväll. Ledig, stugan, ny bok av Dennis Lehane och så spikmattan. Priceless.

Varför

Konstaterade än en gång att det är två saker i livet jag verkligen misslyckas med VARJE gång.
1) Vattna blommorna. Jag spiller alltid!
2) Hälla i kaffe i kaffeburken. Jag spiller alltid!
Varför är det så?

Förresten är det nog egentligen tre saker, fast på nummer tre har jag numera en "partner in crime".
3) Gå till husets gemensamma tvättstuga.
Vi har inte varit i vår tvättstuga här i huset på två, kanske tre år. Idag efter julen med all tvätt av extra lakan, handdukar, dukar så var det dags igen. Klockan 16 började tvättiden. Då hade vi glömt att vi hade tvättid så Richard hade "låsbrickan" med sig i Sollentuna. Det innebar att vi inte kunde börja förrän ca 16.30-17. Nu, klockan 23, kom vi på att vi fortfarande har tvätten kvar där nere. Och nu är tvättstugan låst.

Jag har haft egen tvättmaskin sedan jag var 22 och bodde i min första etta. Det här är anledningen.

Färre röster än vanligt i min enkät

Men rösterna talar sitt tydliga språk. Vi vill visst alla gå ner "ett par kilo" för att känna oss nöjda. Kan inte bestämma mig för om jag tycker det är sunt eller sorgligt?

En verkligt orättvisande bild

1) Jag var inte så här sur.
2) Man ser inte mina fantastiska armband bakom Richards ölglas. De var liksom "pricken över i:t" på denna outfit.
3) Benen ser jättekonstiga ut och skorna syns inte heller.

Men håll till godo för det är den här jag har.

Nu behöver jag komma ikapp

Den första dagen på året och jag känner mig redan i "efterläge"? Efter alla festligheter så hopar sig högarna av tvätt, dammråttorna formerar sig till fast form överallt i lägenheten, blommorna slokar och behöver vattnas och dessutom är jag less på alla julsaker och vill få ut allt så fort det bara går. Och vilken tid har jag till det? En dag ledigt i morgon. Det känns omöjligt. Iallafall idag. Misstänker dock att det har med gårdagen att göra, det är väl knappast någon som ligger på "topp" på nyårsdagen.

Kvällen igår var däremot toppen. God mat i gott sällskap. Många skratt. Jag önskar inget mer. Mitt nyårslöfte för 2011 är också lagt och det lyder så här i år:

TÄNK HÄLSA!
Jag ska under 2011 "tänka hälsa" i mitt liv. Vadå, tänker ni? Vad menar hon? Jo, jag tänkte att det blir för svårt att hålla "äta nyttigt" "träna" o.s.v. eftersom det sällan är jag som styr över den tiden då det ska ske. MEN mina tankar styr jag tack och lov själv över än så länge! Så nu ska jag försöka bli lite mer medveten. Jag ska ge er ett enkelt exempel. Jag ska gå och handla. Där ligger den, chokladkakan, och bara ropar på mig. DÅ ska jag tänka hälsa "Är det här bra för mig ur hälsosynpunkt?" och så försöka fatta mina beslut efter den frågan är ställd. Jag tror inte jag kommer välja bort chokladen varje dag för det men om jag väljer bort den EN dag så är det ju en framgång. Ja, ja - vi får ser hur det går. Nyårslöften har ju ofta en tendens att falla i glömska runt, sisådär, mars månad.

Det blev "sejfarklänningen" Hade inga hela strumpor till Sue Ellen-dressen. Ni ser bilden ovan. Vilken dålig bild det är.