Det var inte precis lätt att ta den här bilden, "men ta nån gång då, mamma!", men den förtjänar ett eget inlägg i bloggen. HUR GULLIGT är det inte att min (snart) 7-åring tappat sin första framtand?!? Man skulle lätt kunna säga att det har varit dagens glädjeämne. On ni förstår vad jag menar...
Härligt! Glädjen känner inga gränser när första tanden äntligen åker ut. Sen är det bara att känna och känna igen på alla de andra.... Kram från Ulrika i Tyskland
SvaraRadera