söndag 7 november 2010

Jag och Maria Montazami

VARJE MORGON använder jag den här produkten. Bats roll on. Oparfymerad och supersäker. Inget blött under armarna och ingen svettdoft. När vi har bott utomlands har jag "bunkrat upp" med ett ansenligt antal roll on-er för att inte stå utan och här hemma köper jag alltid en extra så jag har om den gamla oväntat skulle ta slut. Jag vet, visst låter det knäppt! Men det är sant.

I morse när jag rollade mig under armarna så slog det mig att jag är som Maria Montazami och hennes läppstift. Hon var i upplösningstillstånd när hennes favoritfärg (som hon använt i åååååååååååår) slutade tillverkas och gick ut på stan med en kompis som stöd för att hitta en ny favoritfärg. Hon prövade massor av färger och höll på att ge upp men kunde till sist acceptera en ny färg som "sin". När jag såg tv-programmet suckade jag över hennes "problem" och tyckte väl ärligt talat att hon var lite...ska vi säga, fjantig. Idag insåg jag att jag är precis likadan. Jag har använt Bats i över 20 år och skulle bryta ihop om den slutade tillverkas. Vilken hemst insikt det här var. Vilka vanedjur vi är vi människor. Gagnar det oss? Verkligen?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar